
En dag med eftertanke.
Sitter och reflekterar om min resa så långt. Det har varit både upp och nergångar. Man har kastats mellan att vara deppig och glatt positiv. Tror inte jag någonsin har haft så många känslor på så kort tid.
Men genomgående hela tiden har jag haft känslan att jag ger inte upp.
Varför hamnar jag i de här funderingarna? Jag tror det beror på att jag nu har tagit min sista planerade dos av cytostatika och nu skall jag röntgas och sedan träffa en onkolog för vidare planering. Jag hoppas innerligt att behandlingen har gjort verkan och att jag ska få operera mig. Faktum är att både jag och Pia delar samma oro. Det är lätt att glömma bort att Pia bär ju också på en oro och en rädsla att det inte ska gå som vi vill. Men det är lika hemskt för henne att gå igenom det här. Jag kan inte nog tacka henne för det stöd hon har gett mig hela tiden. Hon har hanterat både min sjukdom och hjälpt Emilia med den nya arvingen. Tänk om man kunde vinna jackpotten på Eurolotto så hon kunde sluta jobba och bara få vara.
Idag var vi ner till gruvplan med hundarna så de skulle få läsa tidningen därnere. Sen handlade vi lite innan vi åkte hem. Jag var även förbi och lämnade mina filer som jag gjort inom politiken till partiet.
Jag vill ju göra ett bra avslut på min politiska bana och göra avlämning så de har de som jag har gjort.
Partiet har fått alla dokument som jag har gjort, Annonser, protokoll osv.
Nu avslutar jag kvällen tillsammans med Pia. Vi sitter och tittar på en bra serie och myser. Serien heter Nightwatch och den rekommenderas. Pratade med min brorson en sväng på telefon. De är oroliga för hur det går och det kan jag förstå. Men nu ska jag umgås med Pia så ni får klara er själva.
Fusse Over & Out
Kram till er bägge
❤️❤️❤️
❤️❤️💪❤️❤️